Lönar det sig att använda presumtiv anskaffningsutgift eller inköpspriset?

Regeln på en rad

Från försäljningspriset dras antingen inköpspriset och kostnaderna för köpet och försäljningen eller den presumtiva anskaffningsutgiften: 20 % av försäljningspriset vid ägartid under 10 år och 40 % vid minst 10 år. Det större beloppet dras av, så vinsten räknas på det sätt som är förmånligast för dig (Beskattning av överlåtelse av värdepapper, punkt 4.2.2; Vinster och förluster från överlåtelse av egendom i en fysisk persons inkomstbeskattning, kapitel 10).

Kostnader dras inte av utöver presumtionen: den ersätter både anskaffningsutgiften och utgifterna för vinstens förvärvande (kapitel 10; vero.fi: Aktieförsäljning). Jämförelsen blir alltså:

inköpspris + kostnader för köp och försäljning mot 20 % (eller 40 %) × försäljningspriset.

Vad den presumtiva anskaffningsutgiften är och när den gäller beskrivs i artikeln om presumtiv anskaffningsutgift. Den här guiden handlar bara om valet.

Exempel: 1 000 € → 6 000 €

Du köpte en post aktier för 1 000 € och sålde den några år senare för 6 000 €. Courtaget för köpet och försäljningen var sammanlagt 20 €. Ägartiden var under 10 år.

• med faktiska kostnader: 6 000 € − 1 020 € = 4 980 € vinst
• med presumtionen 20 %: 6 000 € − 1 200 € = 4 800 € vinst

Presumtionen lönar sig: den skattepliktiga vinsten blir 180 € mindre. Om du hade ägt posten i minst 10 år hade presumtionen 40 % varit 2 400 € och vinsten 3 600 €, alltså 1 380 € mindre än med faktiska kostnader.

Säljer du i stället samma post för 4 000 € blir vinsten 2 980 € med faktiska kostnader och 3 200 € med presumtionen 20 %. Då är inköpspriset förmånligare, med 220 €.

Brytpunkten

Metoderna ger samma vinst när presumtionen är lika stor som inköpspriset med kostnader. Därav försäljningspriset där presumtionen börjar löna sig:

försäljningspris = (inköpspris + kostnader) ÷ 20 % (eller ÷ 40 %)

I exemplet är gränsen 5 100 € vid ägartid under 10 år och 2 550 € vid minst 10 år. Tumregel: presumtionen lönar sig när försäljningspriset är mer än 5 gånger inköpspriset med kostnader (under 10 år) eller mer än 2,5 gånger (minst 10 år).

Precis vid brytpunkten spelar valet ingen roll. PnlTrack använder då det faktiska inköpspriset.

1. Lägg ihop inköpspris och kostnader. Postens inköpspris och courtaget för köpet och försäljningen, allt i euro.
2. Räkna ut presumtionen. Ta 20 % av försäljningspriset, eller 40 % om du har ägt posten i minst 10 år.
3. Jämför. Det större beloppet dras av. Är presumtionen större räknas vinsten med den och kostnaderna dras inte av separat; annars med inköpspriset och kostnaderna.

Kalkylator

Ange beloppen för en post i euro och välj ägartid. Den grå linjen är vinsten med faktiska kostnader, den blå med presumtionen. Den streckade linjen är brytpunkten: till höger om den lönar sig presumtionen, till vänster inköpspriset.

Skatten på vinsten kan du uppskatta med kalkylatorn för överlåtelsevinstskatt.

Tio år och anskaffningsposter

• Ägartiden börjar när det bindande köpeavtalet ingås och slutar när det bindande överlåtelseavtalet ingås (Vinster och förluster från överlåtelse av egendom, kapitel 7.1). För börshandlade värdepapper är det affärsdagarna som avgör, inte likviddagarna. PnlTrack räknar hela kalenderår mellan affärsdagarna.
• Varje post för sig. Vinst och förlust räknas per anskaffningspost (Beskattning av överlåtelse av värdepapper, punkt 2.4), och om presumtionen används avgörs för varje post separat (det sägs uttryckligen i punkt 23.2). Säljer du en gammal och en ny post samtidigt kan presumtionen 40 % vinna för den gamla och inköpspriset för den nya.
• Belopp i euro. Både presumtionen och inköpspriset räknas i euro; för affärer i dollar påverkar även valutakursen resultatet.

När presumtionen inte hjälper

• Förlust. Med presumtionen uppstår alltid vinst, eftersom 20 % av försäljningspriset är mindre än priset. Överstiger inköpspriset med kostnader försäljningspriset dras de av och det blir en förlust. Kan du inte visa inköpspriset räknas vinsten med presumtionen, och en affär med förlust kan bli vinstgivande i beskattningen (punkt 4.2.3). Samma sak sägs i vero.fi:s deklarationsanvisning: saknas anskaffningsdag och -pris i den förifyllda deklarationen har vinsten räknats med presumtionen. Om avdrag för förlust: avdrag för försäljningsförlust.
• Terminer och futurer. Från vinst på ett terminsavtal dras ingen presumtiv anskaffningsutgift av: ISkL 45 § 3 mom., Beskattning av derivatinstrument punkt 3.2, Vinster och förluster från överlåtelse av egendom kapitel 10.
• Optioner. Från premien som optionsutställaren får kan den presumtiva anskaffningsutgiften dras av (Beskattning av derivatinstrument, punkt 2.4, HFD 9.9.1999/2410). Även innehavaren av en säljoption som utnyttjas kan dra av presumtionen från överlåtelsepriset (samma punkt).
• Aktiesparkonto. Anvisningen om överlåtelse av värdepapper tillämpas inte på affärer på aktiesparkonto, och den här guiden tar inte upp dem.